Grunderna i virkning

I virkskolan kan du lära dig att virka de grundläggande maskorna, och jag visar även hur du ökar och minskar, räknar ut din virkfasthet, blockar ditt färdiga arbete, visar hur du läser virkmönster, och ger tips på olika saker att virka. När du behärskar grunderna i virkning kan du virka vad som helst, och det är bara fantasin som sätter gränserna.

Jag visar även den grundläggande maskan i tunisisk virkning, även känt som krokning. Krokning är en teknik som påminner om både stickning och virkning. Krokar gör du med hjälp av en virknål eller en kroknål, men i likhet med stickning har du alla maskor aktiva samtidigt.

Picture_035.jpg-for-web-normal-1275819985024.JPG-for-web-normal-1293355543

Välkommen till MyDesign virkskola!

Att virka är förmodligen betydligt lättare än att sticka, vilket har att göra med att du bara behöver en virknål när du virkar, till skillnad mot två stickor när du stickar. Dessutom arbetar du enbart med en maska i taget, i motsats till alla på samma gång som i stickning. Risken att förlora maskor och ha sönder sitt arbete är alltså betydligt mindre när du virkar än när du stickar.

En annan sak som underlättar i virkning är att det virkade tyget ofta är lite tjockare än det stickade tyget, och därför också växer ett virkat projekt snabbare än ett stickat i samma garn och samma stickstorlek. Det kan därför ge en större tillfredsställelse att virka, särskilt om man är nybörjare.

Till de grundläggande kunskaperna i virkning hör:

  • Luftmaska
  • Fastmaska
  • Halvstolpe
  • Stolpe
  • Dubbelstolpe
  • Smygmaska

Du börjar i regel alltid din virkning genom att lägga upp en sträng av luftmaskor, och använder dig därefter av en kombination av de andra maskorna, beroende på vad du virkar. Ökar gör du genom att virka flera maskor i samma maska, och minskar gör du genom att hoppa över maskor. Eftersom du alltid arbetar med en maska i taget behöver du i princip aldrig maska av. När du virkat färdigt klipper du av garnet och drar garnet genom den maska du har på nålen och drar åt.

Här nedan visar jag hur du gör alla grundläggande maskor i virkning.

 

LUFTMASKA

När du ska börja virka behöver du först lägga upp dina maskor. Detta gör du med hjälp av luftmaskor. Kanske minns du att du virkade långa strängar med luftmaskor i syslöjden i småskolan? Luftmaska förkortas lm i virkmönster.

Börja med att göra en ögla som du sedan trär på din virknål. Justera öglan så att den sitter bra på din virknål, det vill säga inte så löst att du förlorar kontrollen över öglan, och inte så hårt att virknålen stryps och inga nya maskor kan göras.

Eftersom du nu ska virka upp din uppläggning behöver trådänden inte vara särskilt lång alls. Lämna kvar cirka 5 centimeter eller så, eller längre om du vill använda änden till att sy ihop två delar senare.

Picture_044.jpg-for-web-normal

När du gjort din ögla är det dags att göra dina luftmaskor. Luftmaskan använder du dels när du lägger upp maskor, och dels när du skapar hålmönster i din virkning.

Börja med att hålla fast öglan med hjälp av tummen och vira sedan garnet om virknålen. Detta kallas att göra ett omslag.

 Picture_045.jpg-for-web-normal

 Picture 046.jpg-for-web-normal

Dra därefter garnet med hjälp av kroken genom öglan på virknålen. Nu har du gjort din första maska. Har du rätt storlek på virknålen ska det gå snabbt och smidigt att virka maskan. Se över storleken på virknålen om du upplever att det är svårt att virka, men se också till att inte dra åt garnet för mycket eller för lite. Som du kan se ser maskan du virkat ut som ett liggande V.

Fortsätt göra maskor på detta sätt tills du har det antal som du behöver till ditt projekt. Räkna antal V för att kontrollera att du har rätt antal maskor.

 Picture_047.jpg-for-web-normal-1273429175

När du har lagt upp alla dina maskor på det här viset är det dags att börja virka på höjden. För att inte minska i ditt arbete behöver du lägga upp en extra maska. Detta beror på att du alltid hoppar över den första maskan på varv. Öglan på virknålen räknas aldrig som en maska. Ta för vana att alltid avsluta ditt varv med en extra maska så blir det snygga kanter.

I bilden nedan ser du att den röda pilen pekar på maska nummer två på luftmasksträngen, och det är alltså här du börjat sticka ditt första varv.

Picture_049pil.jpg-for-web-normal

 

FASTMASKA

Fastmaskan kan ses som själva grundmaskan i virkning. Du återkommer ofta till fastmaskan när du virkar mönster, men du kan också välja att virka med enbart fastmaskor. Fastmaska förkortas som fm i virkbeskrivningar.

Börja ditt första varv med att föra virknålen genom det ena ”benet” på V nummer två och hämta garnet som du har på andra sidan. Observera att det bara är på första varvet som du virkar så här. På alla andra varv ska du föra virknålen under hela V:et och därefter hämta garnet.

Picture_051.jpg-for-web-normal

Picture_052.jpg-for-web-normal

Dra det hämtade garnet genom maskan (V:et). Nu har du två maskor på virknålen. Linda nytt garn om kroken på nålen och för det genom båda maskorna på nålen. Du har nu virkat din första fastmaska.

 Picture_053.jpg-for-web-normal

 Picture_055.jpg-for-web-normal

Fortsätt virka fastmaskor på samma sätt hela varvet ut. Kom ihåg att sedan virka en luftmaska till innan du vänder för att virka nästa varv, som ser ut så här:

Picture_062.jpg-for-web-normal

Luftmaskan som du gjorde är din första maska på varvet. Denna hoppar du alltid över och får på så sätt en fin kant. Framöver när du virkar fastmaskor ska du alltid in under båda ”benen” på V:et. Detta ger en stabil virkning, och ett något tjockare tyg än vid stickning. När du virkat några varv med fastmaskor ser det ut så här:

Picture_066.jpg-for-web-normal-1273431145

 

HALVSTOLPE

Halvstolpen är ett sätt att virka maskor, och är en variant av stolpen. Den är dock inte lika vanligt förekommande som stolpen. Halvstolpe förkortas hs i virkmönster.

Du virkar en halvstolpe genom att först göra ett omslag innan du för garnet genom nästa maska för att hämta nytt garn. Ett omslag gör du genom att vira garnet om virknålen, som på bilden nedan.

Picture_046.jpg-for-web-normal

Detta resulterar i att du har tre maskor på virknålen, i stället för två som när du virkar fastmaskor. Nästa steg gör du däremot precis som när du virkar fastmaskor. Hämta nytt garn och dra sedan virknålen genom alla tre maskorna på nålen.

Picture_073.jpg-for-web-normal

Detta resulterar i en maska som ser ut som på bilden nedan. Eftersom den här maskan är högre än fastmaskan kan det vara bra att börja varvet med en extra luftmaska, för att se till att hela varvet är i samma höjd.

Picture_074.jpg-for-web-normal

Om du virkar med enbart halvstolpar kommer du ha ett tyg som ser ut så här:

Picture_076.jpg-for-web-normal

 

STOLPE

Stolpen är en mycket vanligt förekommande maska i virkning, och den är betydligt högre än fastmaskan. Ska du virka stolpar behöver du därför grunda med att först virka tre luftmaskor, vilket i din virkning alltid kommer att räknas som stolpe nummer ett, även om den ser lite annorlunda ut än de andra stolparna.

Börja med att vira garnet runt virknålen och för därefter nålen genom nästa maska och hämta nytt garn. Precis som när du virkar halvstolpar har du nu tre maskor på virknålen.

Picture_073.jpg-for-web-normal

I nästa steg fångar du upp lite nytt garn, och virkar därefter två av maskorna. Nu har du två maskor kvar på virknålen (den första och den nya). Upprepa proceduren en gång till, och virka nu de två kvarvarande maskorna. Detta är din stolpe.

Picture_070.jpg-for-web-normal

Picture_071.jpg-for-web-normal

Ett arbete med enbart stolpar ser ut som på bilden nedan. Det blir ett mycket luftigt tyg. Om du skulle kombinera stolparna med en luftmaska mellan varje stolpe, och samtidigt hoppa över en maska för varje luftmaska du gör, skulle du få ett tyg i hålmönster. För varje extra luftmaska du gör mellan stolparna hoppar du också över en maska innan nu virkar nästa stolpe.

Picture_072.jpg-for-web-normal-1273431743

 

 

DUBBELSTOLPE

Dubbelstolpen är, precis som halvstolpen, en variant av stolpen, och inte lika vanligt förekommande som stolpen. Den är självklart högre än stolpen, och du bör därför grunda med fyra luftmaskor innan du virkar din dubbelstolpe. Luftmaskorna räknas alltid som en stolpe i sig, även om den ser något annorlunda ut.

Picture_078.jpg-for-web-normal

Till skillnad från den vanliga stolpen ska du börja dubbelstolpen med att vira garnet två varv runt virknålen innan du för nålen genom nästa maska för att hämta nytt garn.

Picture_079.jpg-for-web-normal

Detta resulterar i att du har fyra maskor på virknålen när du hämtat nytt garn. Virka nu två av dem i taget, precis som vid stolpvirkning, tills du har en färdig dubbelstolpe. Om du av någon anledning skulle vilja virka ännu högre är det samma princip som gäller; ett extra omslag runt virknålen, och därefter virka två maskor i taget tills stolpen är färdig.

Picture_080.jpg-for-web-normal

 Picture_083.jpg-for-web-normal

Om du virkar med enbart dubbelstolpar kommer ditt tyg se ut som i bilden ovan. Vill du sticka i hålmönster varvar du dubbelstolparna med luftmaskor, och hoppar samtidigt över samma antal maskor innan du gör din dubbelstolpe.

 

SMYGMASKA

Smygmaskan är en vanligt förekommande maska i virkning, men är inte en maska som används för att skapa tyget i sig. Snarare är den en maska som avslutar olika moment, och som används för att mer eller mindre osynligt kunna förflytta sig från A till B, framför allt när slutet på varv inte är detsamma som början på varv.

Picture_096.jpg-for-web-normal

Här har jag virkat en enkel solfjäder av stolpar. Det har jag gjort genom att virka flera stolpar i samma basmaska. För att avsluta solfjädern och göra den komplett behöver jag avsluta med en smygmaska.

Picture_097.jpg-for-web-normal

För ner virknålen genom nästa maska och hämta nytt garn. Nu har du som vanligt två maskor på virknålen. Men i stället för att hämta nytt garn, som när du virkar fastmaskor, ska du dra den nya maskan genom den andra maskan.

Picture_099.jpg-for-web-normal

Resultatet är en knappt märkbar maska som ger ett fint avslut på mönsterdelen.

Du använder vanligtvis smygmaskan för att avsluta varje varv i rundvirkning, för att förhindra att du virkar i en spiral. Genom att avsluta varje varv med en smygmaska kan du hålla de olika varven separata, vilket ofta är önskvärt vid rundvirkning.

mormorsrutan använder du dig av smygmaskan för att förflytta dig från slutet av varv till början på nästa varv, eftersom dessa inte är ett och samma ställe.

Att virka runt är ett vanligt sätt att virka, och det är väldigt enkelt när man förstår mönstret i ökningarna. Här ska jag förklara hur denna ökning går till, och lära dig att virka en vanlig enkel rundel. Rundeln kan du använda som grytlapp eller underlägg, som botten till en korg eller som början på en mössa eller påse. Du bestämmer själv hur många varv med ökningar du behöver göra för ditt projekt.

IMG_0449

Du kan använda dig av vilken typ av maskor du vill, men för enkelhetens skull ska jag visa hur du kan virka en rundel med fastmaskor (fm). Börja med att virka fem luftmaskor (lm) som du sätter ihop till en ring med hjälp av en smygmaska (sm). Du kan självklart variera antalet luftmaskor i ringen och på så sätt variera storleken på din rundel. Ju fler luftmaskor du gör desto större hål kommer också att bildas i mitten. Det kan framför allt vara önskvärt med stora hål i spetsmönster.

IMG_0438

Virka därefter dubbelt så många fastmaskor genom luftmaskringen, det vill säga tio fastmaskor i vårt fall. För alltså virknålen genom ringen för att hämta ditt garn, och inte genom varje individuell luftmaska. Detta för att ge ett stadigare och snyggare resultat, och för att underlätta lite för dig som virkare. Avsluta med en smygmaska i den första fastmaskan för att sluta ringen.

IMG_0439

IMG_0440

På nästa varv ska du virka två fastmaskor i varje fastmaska (2 fm i varje fm) på föregående varv. När du gjort det kommer du att ha 20 maskor. Avsluta varje varv med en smygmaska i den första fastmaskan.

IMG_0441

På nästa varv virkar du enligt följande mönster: *1 fm, 2 fm i nästa, upprepa från * och avsluta med 1 sm.

Det vill säga, i varannan maska ska du virka en fastmaska, och i varannan ska du virka två fastmaskor hela varvet ut och avsluta med en smygmaska. Detta ger totalt 30 maskor.

På nästa varv virkar du *1 fm i vardera två fm, 2 fm i nästa fm, upprepa från * och avsluta med 1 sm.

Det vill säga, du virka två fastmaskor separat, och därefter virkar du två fastmaskor i samma maska. Enligt detta mönster fortsätter du att öka tills du har nått den storlek på rundeln som du vill ha. På nästa varv virkar du alltså först tre fastmaskor och ökar sedan genom att virka två stycken fastmaskor i samma maska. På varvet efter det är det fyra fm + ökning, på varvet därefter 5 fm + ökning och så vidare.

Var börjar nästa varv?

Det finns framför allt tre sätt att hålla koll på var nästa varv börjar:

1. Genom att räkna maskorna medan du virkar dem, till exempel 1, 2, 3, 1, 2, 3, 1, 2, 3…

2. Genom att använda sig av en maskmarkör i den första maskan på varvet.

3. Genom att jämföra höjden på de två varven. Virkar du med stolpar kommer det vara betydligt tydligare var ett varv börjar än om du virkar med fastmaskor, men skillnaden mellan varven är ändå tydlig om du är uppmärksam.

IMG_0448

IMG_0452

Ok, jag har en rundel. Sen då?

Antingen är du nu klar med ditt projekt, eller så vill du använda rundeln som bas för någonting annat. Om du slutar att öka helt och virkar på så kommer du att få en cylinderform. Detta kan till exempel passa om du vill virka en korg eller en påse/väska. Vill du virka en mössa behöver du i stället anpassa dina ökningar efter formen på ett huvud, och det kan vara bra att ha ett specifikt mönster till det. Här har jag valt att börja virka en påse med halvstolpar och luftmaskor emellan:

IMG_0528

IMG_0531

 

När du vill virka något som är lite mer avancerat, till exempel spetsmönster eller kläder, är det nödvändigt att kunna förstå virkmönster och att veta hur stort det ska bli. Dessa kan givetvis se ut på olika sätt. Ett mycket vanligt sätt är i text med många förkortningar. En sådan text kan vid första anblick se helt oläslig ut, men så fort man förstår vad varje förkortning står för och hur de ska tolkas i förhållande till tyget så är det inte särskilt svårt. Steget dit kan dock kännas svårt.

När du förstår hur virkmönster är uppbyggda kan du också titta på ett redan virkat stycke och översätta det till ett mönster. Enklast är då att använda sig av tecken och rita upp mönstret.

Vi börjar med en enkel blomma:

IMG_0573

Den här blomman består av fyra varv som bygger upp blomman från mitten och ut. Den går att variera genom att använda andra typer av maskor, bland annat.

För att kunna virka den här blomman behöver du kunna göra luftmaskor, smygmaskor, fastmaskor och stolpar. Se grunderna för en närmare beskrivning av hur dessa maskor virkas.

Själva mönstret ser ut så här i text:

Varv 1: 6 lm, virka ihop med 1 sm i första lm.

Varv 2: 12 fm, 1 sm.

Varv 3: *6 lm, hoppa över 1 fm, 1 sm, upprepa från * varvet ut.

Varv 4: *12 st i varje lm-båge, 1 sm där två lm-bågar möts, upprepa från * varvet ut.

Som du kan se ökar antalet maskor per varv markant, från 6+1 maskor på första varvet, till 12×6+6 maskor på fjärde varvet.

När du virkar efter mönstret ser det ut så här:

IMG_0563

Varv 1: Virka 6 stycken luftmaskor och sätt ihop dem till en ring med hjälp av en smygmaska.

IMG_0565

Varv 2: Virka 12 fastmaskor i luftmaskringen. Avsluta med en smygmaska i första fastmaskan.

IMG_0568

Varv 3: Virka 6 luftmaskor, hoppa över en fastmaska och fäst luftmaskbågen med hjälp av en smygmaska. Upprepa varvet ut.

IMG_0569

När varv 3 är klart ser det redan ut som en blomma.

IMG_0572

Varv 4: Virka 12 stolpar i varje luftmaskbåge och fäst med en smygmaska mellan blombladen. Upprepa varvet ut. Sedan fäster du trådarna, blockar och virkar fler om du behöver.

På samma sätt fungerar det alltså med alla virkmönster. Det som skiljer sig mot stickmönster är att det inte är helt givet var du ska göra nästa maska, utan du måste tolka mönstret utifrån det du har i händerna. I stickning är det mer eller mindre alltid nästa maska på stickorna som mönstret beskriver, vilket däremot inte behöver betyda att mönstret är enklare att förstå!

Ett annat exempel på mönster är mormorsrutan: Mormorsrutan är en liten virkad ruta som går mycket snabbt att virka. Den klassiska formen är baserad på tre varv i olika färger, och som virkas till en kvadratisk ruta, men det finns självklart variationer. Framför allt skulle du kunna virka varje ruta med fler varv, för att få en större ruta.

5 reaktioner på ”Grunderna i virkning

  1. Helén skriver:

    Hej!
    Jag blev så glad när jag hittade din blogg om grunderna i virkning som jag totalt glömt bort.
    Det är så roligt att virka men det har blivit alltför sällan och då har jag ”fuskat” mig fram eftersom jag totalt glömt bort grunderna som jag lärde mig i skolan.

    Vill tacka dig för din lärorika och inspirerande blogg, tack vare den så hoppas jag lyckas virka dockkläder till de små ☺️
    💐

  2. Marina skriver:

    Jag lärde mig aldrig virka ordentligt när jag var liten, utan stickning har alltid varit min passion. Nu har jag gått med i en handarbetsgrupp på Facebook och sett hur otroligt mycket fint man kan göra genom att virka, och jag är fast besluten att nu lära mig virka. Jag läste igenom virkningens grunder här och måste bara berätta hur otroligt bra beskrivet allting är. Jag kommer att använda mig av denna sida många gånger i framtiden. Bra jobbat!

  3. Linda skriver:

    Du byter färg genom att helt enkelt använda ett annat garn när du vill byta färg. Ändarna som blir över syr du in i tyget när du är färdig. Bara så att de sitter fast och inte syns.

    En ögla gör du genom att virka tex tio luftmaskor och sedan fästa med en fastmaska i tyget. Kantar gör du efter smak. Det är bara att börja nånstans och virka runt tyget på ett sätt som man tycker passar. Virkning är ett väldigt fritt hantverk. Lycka till 🙂

    Ursäkta sent svar. Fick barn lite tidigt och var på sjukhus i sex veckor.

  4. Annica skriver:

    Hej! Jag söker efter en instruktion om hur man byter garn/färg antingen mitt i en virknings-”rad” eller vid ny ”rad”. Och även hur man kantar t.ex. en pannlapp och gör en upphängningsögla.
    Hälsningar, Annica

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *