Garn av djurfiber

Djurfibergarn är garner gjorda av material ur djurriket. Här finns två olika grupper av fibrer; ull/hår samt silke. Till den första kategorin hör framför allt olika sorters får, men även kaniner, getter och kameldjur. Många får har avlats fram för olika ullegenskapers skull. Den andra kategorin är silke, där det finns vildsilke och odlad silke.

Ull

Ull är ett djurfiber som kommer från framför allt olika sorters får, men även från till exempel kaniner, getter och kamelfamiljen. Just här fokuserar jag på ”vanlig” fårull.

Det finns väldigt många olika sorters får, och alla producerar sin egen unika ull, precis som vi människor har olika hår på huvudet. Det finns korthåriga får och långhåriga får, och får med mellanlång ull. Oftast när man köper vanligt ullgarn på härva vet man inte mycket som köpare om vilket får ullen kommit ifrån eller hur ursprungsfibern ser ut, även om informationen nog finns att få om man söker den. Man ser ullen som ett färdigt garn helt enkelt.

Här är ett exempel på hur ullgarn kan se ut när man köper det i en härva. Det här är ett entrådigt Gästrike-garn från Järbo Garn. De har samma serie i två trådar, tre trådar och fyra trådar. Det betyder att varje garnsort är tjockare än den tidigare på grund av att antalet trådar är fler. Oftast köper man ull i härva på det här viset, som man sedan nystar upp själv innan användning.

Ullen är något klibbig, så var försiktig när du nystar. Det blir lätt trassel annars! Att ullen är klibbig beror på att den är smuts- och vattenavstötande, och på att fibrerna gärna hakar fast i varandra.

Ull är ett naturmaterial som är något strävt, men ändå mjukt. Plagg av ull kan därför upplevas som om de sticks, vilket inte alltid är så trevligt. Det finns förstås fårsorter där ullen inte sticks, men där ullens egenskaper fortfarande finns kvar. Merinoullen är kanske den mest kända av exempel.

Ullen har en fantastisk förmåga att hålla värme och binda fukt. Det är därför ett perfekt plagg att ha på sig när det är kallt. Ullen blir inte heller smutsig på samma sätt som andra fibrer blir eftersom den är smutsavstötande, så den behöver inte tvättas lika ofta. Obs! Var försiktig när du tvättar obehandlad ull. Kör du det i maskin har du ett tovat tyg kvar som ett minne av vad det en gång var. Tvätta för hand, inte för varmt, och låt torka plant. Här nedan ser du ett exempel på en ullfilt som råkade hamna i tvättmaskinen.

20141116_131023

En härva av ofärgat ull kostar ca 50-60 kr, och du väljer själv tjockleken på ditt garn. Ett fyrtrådigt ullgarn är självklart tjockare än det enkeltrådiga, och väger också mer per meter. Det är alltså betydligt mycket mer garn (i längd räknat) på en härva tunn ull än en härva tjock ull, även om de väger lika mycket och kostar lika mycket. Vilken tjocklek du behöver är helt upp till dig, men jag rekommenderar att prova att sticka med alla.

Det går att tvätta bort klibbighet i ullen, och mycket tvättas bort i processen som krävs från klippning till spinning. Men man ska inte sträva efter att tvätta bort allt fett ur ullen, eftersom det är den som ger den dess bra egenskaper.

Fiberns förmåga att haka fast sig kan utnyttjas för filtning/valkning. Det är en process du kan göra själv för hand. Börja med att sticka eller virka ett tygstycke. Klipp sedan trådarna och tappa upp varmt vatten med någon form av såpa i. Vät tyget och GNUGGA! Du kommer förmodligen få gnugga ditt våta och lätt tvåliga tyg i cirka en halvtimme innan det filtat sig tillräckligt, men det är en kul process, och en rolig aktivitet även för barn.

Du kan, om du vill, även göra denna process med hjälp av tvättmaskin. Detta är lämpligt för större projekt, men förtar en del av upplevelsen i att göra det för hand. Se bara till att ditt garn inte är Super Wash-behandlat då en sådan behandling görs för att fibrerna ska förlora sin förmåga att haka fast sig i varandra. Ett super wash-behandlat garn filtar sig alltså inte.

Ull passar vanligtvis även bra för växtfärgning.

Två tips för att ulltröjan inte ska stickas (obs, på egen risk):

  1. Tvätta ullen med balsam.
  2. Stryk det.

 

Får med ull. En av många sorter. Bildkälla: Fotoakuten.se

 

Olika sorters ull

wpid-wp-1394890464638.jpg

Det finns som sagt många olika typer av får, och det går att köpa ull från specifika sorter på lösvikt om man är intresserad av att spinna garn själv. Vill man spinna lite grann kan man bygga sig en egen slända. Läs mer här om hur jag gjorde min slända.

wpid-20140301_185327.jpg

 

Merinoull:

En populär ullsort är merinoullen. Den är mjuk och varm, även om man stickar tunt. Och den sticks inte. Många underställ till exempel är gjorda av merinoull av just den anledningen.

Merinoullen finns självklart i flera olika tjocklekar och färger. Garnet är relativt skört då det går att dra sönder det om man vill. Var därför lite försiktig om du väljer att arbeta med tunnare merinoull. Här syns en stickad spetssjal i blå merinoull, lila i samma tjocklek, och en tjockare grön.

Merinoull kommer från merinofåret, och produktionen har varit i blåsväder (2008). På senare tid garanterar uppfödare dock att de inte behandlar fåren med de kritiserade metoderna.

Merinoull köps ofta i härva om ca 100 gram per härva. Priset ligger runt 100-lappen.
 

Merinofår. Bildkälla: Wikipedia

Mohair. Angoraull.

IMG_7911.JPG-for-web-normal

Mohair är ull från angora-geten, och är ett hårigt garn. Här syns ett nystan och början på en stickad halsduk i blåmelerad mohair. Ullen är både sträv och mjuk samtidigt, och kan ge intressanta effekter. Kostar ca 175 kr/100 gram.

Använd gärna tjockare stickor till denna typ av garn. Ett alternativ är att låta en tunn tråd mohair följa med ett annat garn. 

Angoraget. Bildkälla:Wikipedia

Det är viktigt att säga att vissa djur i garnindustrin tyvärr behandlas mycket illa. Till exempel uppmärksammades australiensiska fårfarmare för några år sen då de behandlade sina merinofår illa. Det är svårt att veta i butik hur djuren har behandlats. Det finns de som väljer bort djurindustrin helt, medan andra väljer bort vissa ullsorter. Men det finns också de som väljer att använda sig av djurfibrer när de stickar eller virkar. Jag vill inte komma med pekpinnar eller bestämma åt andra vilka garner de ska använda eller inte, utan lämnar det beslutet åt var och en av er där ute.

Många av garnerna av djurfibrer är fantastiska att arbeta med och vi behöver som konsumenter efterfråga en bättre produktion för allas skull. Förhoppningsvis kommer vi att i framtiden få lättare att välja även ”rättvist garn”.

Ett tips, om du vill vara absolut säker på att djuren behandlats väl, är att du kan köpa både fiber och garn av småskaliga producenter direkt på plats. Direktkontakten med djuren kan även förhöja upplevelsen av garnet, då man kan uppskatta garnets ursprung lättare.

Silke

Förutom ull och hår från olika pälsdjur finns även det djurproducerade silket inom animaliska garner. Silke består av tråden från fjärilslarvernas kokonger och är ett tunt och glansigt fiber. Silke är ett ganska dyrt garn, men går att få i olika prisklasser beroende på vilken typ av silke man väljer.

 

Vildsilke vs. odlat silke – Tussahsilke vs. Mullbärssilke

wpid-IMG922.jpg

Tussahsilket är ett lite dyrare silke, men fortfarande inte lika dyrt som det odlade mullbärssilket. Skillnaden mellan tussahsilke och mullbärssilke är att tussahsilket är ett vildsilke där det klistriga proteinet sericin inte går att koka bort, vilket ger ett grövre garn. I bilden ovan syns grovheten som vita fläckar överallt på garnet. Dessa ojämnheter finns inte i mullbärssilket eftersom de går att koka bort.

wpid-IMG1017.jpg

Bourettesilke

Bourettesilke är ett mjukt garn med lite hårda bitar i. Bourettesilket görs av det som blir över vid produktion av vanligt silke och är därför relativt billigt. Det finns i olika grovlekar och färger. Bourettesilke är mycket skört och går att dra sönder mycket lätt.

Det är ett häftigt garn att arbeta i ibland, men tänk på att när bourettesilket är blött så luktar det apa! Inga vinterplagg alltså. Silke finns också att köpa i garnbutiker, framför allt de som som specialiserat sig på naturmaterial.

Även silkesindustrin har sina baksidor då fjärilslarverna behöver dödas för att man ska kunna få ut långa silkestrådar ur kokongerna.

Är du nyfiken på vad naturen kan erbjuda i garnväg? Läs mer om växtfibrer här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *